lovisafisas

eftersom att saker har blivit som de har blivit, har mitt liv tagit en annan riktning. en riktning som känns bra ända in i benmärgen. sökt till umeå universitet, och tar jag mig in (vilket jag borde) flyttar jag upp till lillebror till hans tvåa på östteg.

saknar frida och alec och krille och cacard och alla andra underbaringar där uppe i lappträsk, så mycket. saknar vindelälven och promenaderna med frida runt kyrkan. saknar de blåa bussarna. saknar sega råttan. saknar skogen.
halva jag är fortfarande kvar där, och efter studenten har jag ingenting som binder fast mig här. jag vill hem.